Uselt bloggande men livet kom emellan. Fest igår, bakis idag. Varför lär man sig aldrig? Och på fyllan så är livet SÅ toppen... Wtf!

Imorn väntar ät-mottagning. Just nu är jag mest bara trött och bakis så känner inte så mycket inför något men jag har skrivit ner massor när jag mått som sämst och tänker ta med de anteckningarna. Jag vet sen förr att när jag väl kommer in i hennes rum där så blir allt tomt och stundens humör/känsla tar över. Man glömmer lätt hur dåligt man kan må när man mår helt ok för dagen. Annars väntar en veckans jobb. Näst sista av denna sommars jobb.

Nu skall jag ta och krypa ner i sängen med någon macka (maten tänker jag inte ett skit på just nu) och kolla twilight och lyssna på regnet som smattrar mot fönstret. Jag vill bara stanna klockan här och nu. Och bara få vara, i detta ögonblick och nu, lite längre än vad klockan går. Jag vill inte ha måndag redan imorn. Jobba som en tok om redan 12h. Men livet är sådant. När man vill att klockan skall gå fort går den långsamt. När man vill att tiden skall gå långsamt går den fort. Märkligt.