Från och med nu. Är det du som gäller. Du! Du, du, du!

Sitter och jäser i soffan, tittar på biggest looser och imorn jävlar i mig är det allt som gäller. En sista gång. Misslyckas jag denna gång så får jag ägna mig åt något annat än att räkna kcal. Så är det nu! NU KÖR VI!!!

Vaknar av att jag hackar tänder. Det är frost ute. Som tur är, är jag hos päronen och hoppar snabbt ner i badkaret. Tankarna snurrar, hets - börja om imorn, nyttig - kontroll och 1300 kcal.

Jag tar bilen hem för att hämta varm jacka. Möts av unken lukt och ett fullständigt kaos. Måste städa i eftermiddag. Kul...

Aå, det kommer inte bli någon träning, inget plugg, inget "redigt" kämpande. Poff sitter jag nu när med musli och en ostmacka. Planerar för en kväll med storstädning och gott ätande.

Imorgon väntar en ledg dag iform av frisörbesök och nystart! Vad trött jag blir på mig själv. Onsdag väntar ÄS-enheten. Det känns jobbigt för jag måste erkjänna att jag inte hållt mitt löfte om att släppa kontrollen och inte räkna kcal, samt erkänna att det återigen inte är någon lösning på mina problem. Men jag vill ju så gärna gå ner i vikt, eller känna att jag nte går upp i vikt kanske snarare. Hur skall jag klara det om jag inte får ha någon form av kontroll på mig själv?