Från att haft ångest och panik redan på torsdagen vände helgen och blev grym. Jag har inte varit själv typ något. En gammal vän som jag inte umgåtts me på över ett år har "bott" hos mig och vi har skrattat och fjantat oss som aldrig förr. Jag har nog inte skrattat så här mycket på hela året. Maten har givetvs redan efter torsdagens hets gått från 1300 kcal till, äta som alla andra. Och jag har mått bra av det, jag har haft roligt och tänkt på andra saker än kcal. Givetvis känner jag för sund mathållning imorn igen. Ville bara säga att jag undrar om man inte har roligare när man lever och har ork till att göra saker ihop med andra, än att isolera sig, räkna kcal och kanske vara smal. Att just vara smal är ju inte liksom roligt i sig så. Det är inget jag skrattar åt. Eller sitta hemma själv i soffan och tänka, känna sg ensam och i princip bara räkna minuterna.