Förkyld.

Äcklig sedan gårdagens hets kl. 21

(325 g choklad, 2 tortillas, kyckling, majs, gräddfil)

Måste plugga idag (stress, vill inte)

Trött

Förvirrad över maten igen

"Sadness is beautiful", som Backstreets Boys sjunger. Fan heller. Kollar på Dear John och gråter. Känner mig så där fundersam över livet igen. Nu skall jag kolla på paradise hotel och tänka på annat innan jag återgår till slutet på filmen och djupare tankar. Kontraster ändå, att gå från total sorg, medlidande och rädsla till total verklighet med skratt, intriger, utseendefixering och singelliv. Fan vad sjukt livet är!

Vaknade för en timma sedan. Hungrig och med en förkylning på väg. TYPISKT! "Men jag är inte bitter" :) Har precis gjort iordning en kopp te, flingor och yougurt och tänt ljus. Nu ligger jag uppbackad med massa kuddar i sängen.

Idag väntar en dag hemma med tentaplugg, förbereda inför grupparbete imorn, träning och återigen träning tror jag. Känns skönt att slippa åka till in till skolan. Mår bra i min ensamhet just nu. Kunna träna när jag vill, plugga när jag vill osv.

Uppdatetering av helgen

Jag fick en kanonhelg. Fredagen bestod av tacomys med en vän, lördagen träning och umgänge med både nära och kära, vänner och familj. Sedan vart det utgång och jag träffade mycket folk. Fråga mig inte vad det är men så fort jag kommer ut på krogen lite onykter så blir jag helt killtokig. Sov (bara sov) hos en kille som är sådär fulsnygg och jag är lite svag för. Han i sin tur är kompis med killen som bara ville vara vän med mig efter en hel kvälls umgänge på samma krog för ett tag sedan (om ngn minns???). Denna kille träffade jag nu igår också och vi kom båda överrens om att det vore kul om vi kunde umgås som vänner. Jag föreslog att vi skulle hitta på något och vi bestämde en heldag på stan en lördag framöver. Shoppa, fika, luncha. Och så tyckte han att vi skulle avsluta dagen med en bio.

När jag kom hem igår hade jag fått ett sms från han natten till söndag där han skrev att han tyckte det var roligt att träffa mig och att jag är en skön person i hans ögon sett. Han skrev även att han såg fram emot stadsbesöket. Som den tönt jag är börjar jag givetvis tänka lite längre och ifrågasätter vad han sysslar med men å andra sidan tycker jag han är go och säger han att det är vänner han vill vara så är det ju det.

Killen jag sov hos i lördags frågade givetvis om det var ngt på gång mellan oss fortfarande eller om hans kompis och jag bara va vänner. Han berättar då att han undrar för att det verkat så på oss och att hans kompis inte haft någon tjej så sen hans ex, år tillbaka. Han berättade även att han minns att hans kompis gått iväg på nyår och pratat med mig i telefon. Detta hade jag förträngt men minns nu. Fan vad konstigt allt känns, fast på ett bra sätt! Jag känner mig mycket starkare nu när jag vet att jag tar hand om mig själv på ett bra sätt och äter och tränar.

Ni är underbara!!!!

Sitter i sängen. Har svårt att slappna av. Känner mig stressad och förväntansfull. Vill bara få somna och vakna hyffsat tidigt imorn, ta täcke och kudde till soffan. Dricka te och äta lite yougurt. Dra och träna för att sedan plugga lite innan lunchen hos päronen. Sedan ett gympass till innan kvällens partaj.

Ikväll har jag ätit både massa tacos(2 tortillas med massa fyllning, dock bara lite gräddfil) och godis (200g). Dock allt ihop med en vän så hets var det inte tal om. För övrigt har jag gymmat två pass där jag bl.a kört 2x40 min crosstrainer. Jag har räknat lite på det (även om jag inte borde räkna kcal) och jag överskred ändå inte 2000 kcal. Bra!

Vägde mig även imorse och vågen visade 72 kg. Alltså har jag gått ner lite lite grann.

I onsdags hade jag ett bra möte på äs-mottagningen. Jag är på gång nu känner jag. Aldrig varit så här nära att släppa mina tankar, idéer och regler innan men som sagt, nu är jag på gång. Jag känner det. Jag tror på detta nu. Det har jag inte gjort innan. Och med detta menar jag regelbunden mat och inget kcal räknande. Träning 3 gånger i veckan räcker mer än väl. Nu tränar jag lite mer för att jag mår så himla bra utav det och även lite extra så här på helgen när jag unnat mig godis och imorn alkohol. Men som min behandlare sa, äter du normalt så kan du inte gå upp i vikt Lisa. Och jag tror henne.

Jag fick uppskatta mitt midjemått med hjälp av hopprep i onsdags. Fortfarande tror jag att jag är mycket större än vad jag är, 50 cm större midjemått för att vara exakt. Men det är den där siffran på vågen 70-något, som direkt säger att jag då måste vara fet. Ibland när jag tittar mig i spegeln så kan jag nästan känna mig nöjd, liksom helt ok iaf. Men sen poff ser jag siffrorna i huvudet och modet sjunker. Men nu är det vägning en gång i veckan som gäller och enligt behandlaren är vågen inget man skall vara rädd för därför inte utesluta den heller.